ANATOMI – LÄRAN OM KROPPENS UPPBYGGNAD
Anatomi är läran om kroppens uppbyggnad.
Inom anatomi används ett internationellt fackspråk för att kunna beskriva kroppens olika delar på ett tydligt och enhetligt sätt. Dessa begrepp gör det möjligt för terapeuter, vårdpersonal och studenter att kommunicera korrekt och undvika missförstånd.
Alla lägesbeskrivningar utgår från den anatomiska grundpositionen, där kroppen står upprätt med blicken framåt, armarna längs sidorna och handflatorna vända framåt.
Läges- och riktningstermer används för att beskriva var på kroppen en struktur är placerad i förhållande till en annan struktur, inte i relation till rummet.
Läges- och riktningstermer:
superior = övre
inferior = nedre
anterior = främre
posterior = bakre
ventral = som ligger åt buken till
dorsal = som ligger åt ryggen till
medial = som ligger nära kroppens mittlinje
lateral = som ligger åt sidan, bort från kroppens mittlinje
proximal = som ligger närmare bålen (på extremiteterna)
distal = som ligger bort från bålen (på extremiteterna)
palmar = som ligger åt handflatan till
plantar = som ligger åt fotsulan till
dexter = höger
sinister = vänster
Djupare förklaring
Superior – övre
Anger att något är beläget högre upp på kroppen.
Exempel: Huvudet är superior i förhållande till bröstkorgen.
Inferior – nedre
Anger att något är beläget längre ned.
Exempel: Knät är inferior i förhållande till höften.
Anterior – främre
Beskriver kroppens framsida.
Exempel: Bröstet ligger anteriort om ryggraden.
Posterior – bakre
Beskriver kroppens baksida.
Exempel: Skulderbladen ligger posteriort om bröstkorgen.
Ventral – mot buksidan
Används ofta synonymt med anterior och syftar mot kroppens framsida.
Dorsal – mot ryggen
Används ofta synonymt med posterior och syftar mot kroppens baksida.
Medial – mot kroppens mittlinje
Beskriver något som ligger nära mitten av kroppen.
Exempel: Näsan är medial i förhållande till ögonen.
Lateral – bort från kroppens mittlinje
Beskriver något som ligger längre ut mot sidan.
Exempel: Öronen är laterala i förhållande till näsan.
Proximal – närmare bålen
Används främst för armar och ben.
Exempel: Armbågen är proximal i förhållande till handleden.
Distal – längre bort från bålen
Exempel: Fingrarna är distala i förhållande till armbågen.
Palmar – mot handflatan
Avser handens insida.
Plantar – mot fotsulan
Avser undersidan av foten.
Dexter – höger
Anger höger sida av kroppen.
Sinister – vänster
Anger vänster sida av kroppen.
Ytliga muskler (fram- och baksida)
Denna modul visar de viktigaste ytliga musklerna som en friskvårdsmassör behöver känna till för att kunna arbeta säkert, effektivt och professionellt.
Framifrån (anterior vy)
Deltoideus
Axelmuskeln. Ansvarar främst för att lyfta armen åt sidan, framåt och bakåt. Mycket viktig vid axel- och nackmassage.
Pectoralis major
Stora bröstmuskeln. Påverkar hållning och axelposition. Ofta spänd hos personer med framåtroterade axlar.
Biceps
Överarmsmuskel på framsidan. Böjer armbågen och hjälper till att rotera underarmen.
Underarmens flexormuskler
Muskler som böjer handled och fingrar. Vanliga problemområden vid musarm, datorarbete och monotona rörelser.
Rectus femoris
En del av framsida lår (quadriceps). Sträcker knät och böjer höften.
Vastus medialis
Del av quadriceps. Stabiliserar knäleden och viktig för knäfunktion.
Tibialis anterior
Framsida underben. Böjer foten uppåt (dorsalflexion). Ofta spänd vid gång- och löpbelastning.
Bakifrån (posterior vy)
Trapezius (övre)
Övre kappmuskeln. Påverkar nacke och axlar. Vanligt spänningsområde.
Trapezius (mellersta)
Mellan skulderbladen. Viktig för hållning och skulderbladens position.
Trapezius (nedre)
Nedre delen av kappmuskeln. Stabiliserar skulderbladen.
Triceps
Överarmens baksida. Sträcker armbågen.
Underarmens extensormuskler
Sträcker handled och fingrar. Vanliga vid tennisarmbåge och musarm.
Gluteus maximus
Stora sätesmuskeln. En av kroppens starkaste muskler. Påverkar hållning, gång och ryggstabilitet.
Hamstrings
Baksida lår. Böjer knät och sträcker höften. Ofta korta och spända.
Gastrocnemius
Vadmuskel. Sträcker foten nedåt (plantarflexion). Vanligt behandlingsområde.
MEMORERA
FRAMSIDA (bild)
- Deltoideus
- Pectoralis major
- Biceps
- Underarmens flexormuskler
- Rectus femoris
- Vastus medialis
- Tibialis anterior
BAKSIDA (BILD)
- Trapezius (övre)
- Trapezius (mellerstat)
- Trapezius (nedre)
- Triceps
- Underarmens extensormuskler
- Gluteus maximus
- Hamstrings
- Gastrocnemius
Varför dessa muskler är centrala i massage
- De är stora, ytliga och lättåtkomliga
- De påverkar hållning och rörelsemönster
- De är vanliga källor till smärta och spänning
- De ingår i helkroppsmassage
Studieuppgift (Valfri)
- Peka ut varje muskel på egen kropp.
- Känn med fingrarna var muskeln börjar och slutar.
0 svar till ”MODUL 6 – ANATOMI DEL 2”